Vad händer egentligen med en bergvärmeinstallation, och mer specifikt borrhålet, när vintern kommer och temperaturen många gånger hamnar långt under nollan? Lugn, vi reder ut saken i den här bloggen.
Små skillnader mellan vinter och sommar.
Egentligen händer det inte så mycket med ett borrhål under vintern. När värmepumpen arbetar och tar ut energi sjunker temperaturen några grader. Vid mera konstant drift, framförallt under vinterhalvåret, hamnar temperaturen i balans kring ca 0°. På sommaren återhämtar sig sedan borrhålet för att vara redo inför en ny vintersäsong. Över ett års tid ligger temperaturen i borrhålet från någon minusgrad upp till ca 10 plusgrader. Den så kallade ”ostörda temperaturen” i borrhålet motsvaras ungefär av ortens medeltemperatur, och därmed varierande den över landet. Varmare i söder och sedan kallare ju längre upp i landet vi kommer
En rätt dimensionerad värmepump är nyckeln. Ett borrhål kan delvis frysa, men det är inte så dramatiskt som det kanske låter. När temperaturen når noll grader frigörs faktiskt extra energi i själva fasövergången till is, och därför bromsas temperaturfallet upp. I det tillståndet är temperaturen i slangarna till själva värmepumpen någon grad under nollpunkten, men frostskyddsvätskan skyddar vätskan mot frysning. Precis som spolarvätskan i en bil.
Det viktiga är att din bergvärmepump tar ut rätt mängd energi ur borrhålet sett över året, och det säkerställs genom att borrhålet dimensioneras efter bergvärmepumpens effekt tillsammans med husets värmebehov. Dessutom har moderna bergvärmepumpar vanligtvis ett styrsystem som mäter temperaturen i slangarna till borrhålet, som en extra säkerhet för att energiuttaget inte ska bli för stort. Du som anlitat en certifierad värmepumpsinstallatör kan alltså känna dig trygg med att ditt borrhål kommer fungera precis som det tänkt.
Utbytesinstallationer då?
Vissa kunder som byter ut en befintlig bergvärmepump känner en oro över att borrhålet kan frysa. Nya bergvärmepumpar är nämligen betydligt effektivare än för tio eller femton år sedan. Har du tidigare haft en 7kW bergvärmepump och sätter in en modern 7kW bergvärmepump, så är den nya effektivare och kräver därmed ett djupare borrhål för att inte energiuttaget ska bli för högt. Som vi nämnde tidigare har de flesta moderna bergvärmepumpar dock ett styrsystem som ser till att detta inte sker. Kontrollera med din installatör att värmepumpen du byter till verkligen är anpassad för att användas tillsammans med ditt befintliga borrhål.
Borra djupare.
Ett annat alternativ för dig som byter ut en äldre bergvärmepump är naturligtvis att kompletteringsborra ditt befintliga borrhål så att det blir djupare. Då slipper din nya effektivare bergvärmepump begränsas av att borrhålet är för grunt. Här rekommenderar vi att du tar hjälp av en duktig installatör som kan hjälpa dig att väga kostnaden för borrningen mot den besparing ett djupare borrhål ger dig. När du väl har ett rätt dimensionerat borrhål är det en investering som håller livet ut, och längre ändå. Energin i borrhålet är konstant eftersom det hela tiden återlagras av solen. Det du kan få byta ut är kollektorslangen, som har en beräknad livslängd på 50-100 år ungefär.
Vill du veta mer om borrhål och bergvärme? Läs vårt tidigare blogginlägg:
Hur djupt måste jag borra för att installera bergvärme?
