Jordvärme är ett utmärkt alternativ för dig som inte har möjlighet att borra för bergvärme. Precis som med vilken teknik som helst som utvecklats under lång tid så lever gamla sanningar och ibland rena myter vidare. Här reder vi därför ut de vanligaste frågorna om jordvärmepumpen som energikälla.
Varifrån kommer värmen?
Till skillnad från bergvärme, där värmepumpen förses med energi från ett djupt borrhål, så hämtar jordvärmepumpen sin energi från markens ytskikt. En kollektorslang grävs ner på cirka en meters djup. Här finns tillgång till lagrad solenergi som ger värmepumpen möjligheten att producera både värme och varmvatten till en mycket låg kostnad. Eftersom tekniken bygger på användningen av lagrad solenergi är jordvärmepumpen klassad som en förnybar energikälla.
Vilka faktorer påverkar jordvärmepumpens effekt?
Kanske har du någon gång känt värmen från en kompost eller en gödselstack? Och det är helt sant att förmultning alstrar värmeenergi. Dock finns jordens förmultningsskikt precis vid markytan, och energin tas upp av gräsmattan. Det är alltså inget som har någon påverkan för jordvärmepumpen, eftersom kollektorslangen som bekant ligger på cirka en meters djup. Det som har betydelse för jordvärmepumpens effekt är istället vädret. En utdragen sommar med värme långt in på hösten ger ännu bättre förutsättningar för energisnål värme under vintern. Detsamma gäller om det kommer tidig snö. Snötäcket bidrar nämligen till att isolera den värme som byggts upp i jordlagret under sommaren, på samma sätt som en termos.
Påverkas gräsmattan och planterade växter av jordvärmepumpen?
Normalt märks ingen påverkan alls, förutom vid själva installationen då grävarbetet förstås innebär en återväxtperiod för gräsmattan. Det du behöver vara uppmärksam på är om du har lerjord på din tomt. Leran är faktiskt bra för värmeupptagningens skull, men är däremot en känsligare typ av jord när det gäller sättningar. Det beror på att leran och vattnet separeras när det fryser på. I vanliga fall räcker det dock att dressa gräsmattan med matjord på våren för att jämna ut de eventuella ojämnheter som uppstått.
Kan värmen i jorden ta slut?
Varje sommar lagras ny energi i jorden som kan utnyttjas av värmepumpen. För en korrekt dimensionerad jordvärmepump finns alltså ingen risk att värmen tar slut. Om du däremot har för kort kollektorslang – oavsett om det handlar om en bergvärmepump eller en jordvärmepump – så kommer jorden eller borrhålet att kunna frysa. Därför är det viktigt att en specialist hjälper dig så att du får en värmepump som klarar att leverera den värme du behöver. För ett normalstort hushåll som installerar en jordvärmepump brukar det krävas ungefär 400-500 meter kollektorslang, som i sin tur kräver lika många kvadratmeter yta att grävas ner på. Du behöver alltså minst 400 kvadratmeter tomt exklusive byggyta för att en jordvärmepump ska vara ett alternativ för dig.
Så fungerar jordvärme. Här får du en bra introduktion till jordvärme, installationen och hur tekniken fungerar.
Är du nyfiken på vad en jordvärmeinstallation inklusive grävning kostar? Här får du en fingervisning.
