Nära 40 procent av all energi som produceras i Sverige används till uppvärmning. I en tid då alla måste göra vad de kan för att minska sitt avtryck på miljön är det därför i högsta grad relevant att fråga sig hur miljövänliga de olika uppvärmningsalternativen är. Läs vidare så får du veta.
Sedan värmepumpen introducerades på 1970-talet, har den tekniska utvecklingen gjort den allt mer effektiv, och därmed bättre både för hushållens ekonomi och för miljön. Själva grundprincipen – att använda lagrad solenergi för att skapa värme och varmvatten – innebär att värmepumpen klassas som en förnybar energikälla. Men exakt hur bra står den sig mot andra uppvärmningsalternativ? Som utgångspunkt har vi använt oss av rapporten ”Värmepumpars miljöpåverkan” från Naturskyddsföreningen. Du kan läsa rapporten i sin helhet via den här länken:
https://www.naturskyddsforeningen.se/search/sokresultat?keys=värmepumpar&type=document_media&month=&year=
Värmepumpens livscykel.
För att ge en rättvis bild av den belastning en värmepump tillfogar miljön räcker det inte att bara räkna på driften. Författarna till rapporten har därför tittat närmare på miljöpåverkan vid tillverkning, installation, användning och skrotning av en värmepump. Här är de viktigaste faktorerna som påverkar miljön i respektive fas.
– Vid tillverkningen är det framförallt användningen av metaller, exempelvis koppar, som belastar miljön. Transporter tillkommer och under installationen av en bergvärmepump nämns också förbrukningen av diesel vid borrning av borrhålet.
– När värmepumpen är i bruk är det driftsenergin som står för miljöbelastningen. Här har det alltså väldigt stor betydelse om värmepumpen drivs med förnybar el eller med el från exempelvis kolkraft. (Vi har inga kolkraftverk i Norden, men när behovet av el är som störst importerar svenska elbolag ibland kolkraft från exempelvis Tyskland. Om du har ett elavtal som reglerar att du får din el från förnybar produktion undviker du detta.)
– Vid skrotning av en värmepump minskar förstås avtrycket på miljön ju högre andel som kan återvinnas. Metaller har hög återvinningspotential och återvinns ofta till 100 procent. Det är också viktigt att miljökänsliga ämnen som köldmedie och esteroljor från kompressorn tas omhand på ett kompetent sätt.
Ecopoints jämför olika uppvärmningstekniker.
Ett mått som författarna till rapporten använt för att redovisa hur olika uppvärmningstekniker förhåller sig till varandra är EcoIndicator 99. Där väger man samman kategorierna mänsklig hälsa, ekosystemkvalitet och resursåtgång för att ge en slutlig indikator för hur miljövänlig uppvärmningstekniken är.
Linjetäthet är ett mått på hur effektivt fjärrvärmenätet utnyttjas, alltså hur mycket energi som kan levereras per meter fjärrvärmeledning. Ju lägre linjetäthet, ju högre miljöpåverkan.
I diagrammet ovan ser du hur de olika värmesystemen betygsätts enligt EcoIndicator 99. Värmesystemen särredovisas dessutom utifrån driftsenergi. Värmepumpar får exempelvis olika poäng beroende på vilken el de drivs med, precis som fjärrvärme får olika betyg beroende på vilket bränsle som används. Värt att notera är att en värmepump som drivs med importerad el från kolkraft fortfarande rankar bättre än fjärrvärme som producerats med naturgaskombi. Vi kan slutligen också konstatera att en värmepump med svensk medel el-mix är minst lika miljövänlig som fjärrvärme producerad med biobränsle.
Vill du veta mer om hur olika typer av värmepumpar fungerar? Titta på de här filmerna.
