Jordvärme
För att installera jordvärme (även kallad markvärme eller ytjordvärme) behövs ingen borrning. Istället grävs slingor ned på ungefär en meters djup. Det krävs en relativt stor yta på tomten (cirka 250-400 kvadratmeter) för att få tillräckligt med överskottsvärme från marken. Du behöver inte vara orolig för att slingorna påverkar växtligheten.
Fördelar med jordvärme:
- Klarar hela husets värme- och varmvattenbehov.
- Ger stor ekonomisk besparing.
- Ett effektivt alternativ när du har långt till berg eller sjö.
- Perfekt vid utbyte av gammal panna eller vid nybyggnation.
- Bekvämt, miljövänligt och underhållsfritt.
- Kan kombineras med frånluftsvärme för ännu bättre effekt.
Nackdelar med jordvärme:
- Kräver stor tomtyta: Slingorna måste grävas ner på en stor yta, vilket inte passar små tomter.
- Påverkar trädgården: Grävarbetet kan störa befintliga planteringar och markytor.
- Mindre energieffektivt än bergvärme: Jordtemperaturen är mer påverkbar av årstider och väder, vilket kan ge något lägre effektivitet vintertid. Läs mer om detta längre ner på sidan.
- Markförhållanden avgör: Lerjord, berg i dagen eller hög grundvattennivå kan försvåra installationen.
Sammanfattning
Jordvärme är ett smart alternativ om du har gott om tomtyta men inte möjlighet att borra för bergvärme. Installationen kräver mer plats och kan påverka trädgården, men ger ändå en stor och långsiktig besparing. Med rätt förutsättningar kan jordvärme vara ett effektivt och miljövänligt sätt att värma huset – och i kombination med frånluft kan systemet bli ännu mer komplett.
Se filmen - Så fungerar jordvärme
I filmen förklarar vi följande:
Jordvärme är inget annat än lagrad och miljövänlig solenergi. Genom att gräva ner en kollektorslang i marken på cirka en meters djup kan du ta till vara på denna resurs, som faktiskt är gratis. Men tänk på att det krävs en relativt styr yta på tomten, ungefär 250-400 kvm. Värmen i marken överförs till köldbärarvätskan, som den nergrävda slangen är fylld med. Denna vätska transporterar sedan värmen in i huset, till värmepumpen.
I värmepumpens förånga omvandlas värmen. Det som händer är att den nollgradiga köldbärarvätskan möter det iskalla köldmediet som värms upp några grader så att ånga bildas.
Denna leds sedan in i kompressorn. I kompressorn höjs trycket på det nu gasformiga köldmediet, och temperaturen stiger hastigt från 0 till 100 grader. Den varma gasen leds därefter in i kondensorn. Sedan återstår bara att överföra värmen i kondensorn till husets värmesystem. Värmen som nu har skapats ger varmvatten till kranarna och skön värme via husets radiatorer eller golvvärmesystem.
Ännu enklare förklarat:
Jordvärme utnyttjar den solenergi som lagras i marken. En slang grävs ner på ungefär en meters djup och fylls med vätska som fångar upp värmen i jorden. Vätskan transporteras sedan in till värmepumpen, som förstärker värmen och sprider den vidare i huset – till varmvatten, element och golvvärme.
Se även:
Jordvärme vintertid
En vanlig fråga är om jordvärme verkligen fungerar bra under vintern, när marken är kallare. Svaret är ja – systemet är byggt för att klara även de kallaste månaderna.
- Stabil värmekälla: Slingorna ligger på cirka en meters djup, där temperaturen är jämnare än vid markytan. Även under vintern finns tillräckligt med lagrad solenergi för att driva värmepumpen.
- Effektiv värmeproduktion: Värmepumpen förstärker den energi som tas från marken, vilket gör att du får både värme och varmvatten året runt.
- Skillnad mot bergvärme: Jordvärme kan påverkas något mer av säsong och väder än bergvärme, men för ett väl dimensionerat system är det sällan något problem.
- Kompletteringsmöjlighet: Vid extrem kyla kan man ha en elpatron eller annan värmekälla som stöd – men i de flesta fall täcker jordvärmen husets behov även vintertid.
→ Kort sagt: Jordvärme fungerar utmärkt även vintertid, så länge systemet är rätt dimensionerat för husets energibehov och tomtens förutsättningar.
Våra jordvärmepumpar
Lär känna oss
Hur kan vi hjälpa dig?
IVT Värmepumpar | Box 1012 | 573 28 Tranås | Dataskyddsmeddelande | Juridisk information | EU Data Act | Logga in på IVT Infopedia | Sekretessinställningar
Följ oss
