IVT

Ackumulatortanken är en dubbelmantlad tank med ett inre vattenmagasin för varmvatten och en yttre mantel där värmevattnet cirkulerar. Ackumulatortanken kan också vara konstruerad som en slingtank och har då ingen yttre mantel utan istället en slinga i vattenmagasinet. I slingan cirkulerar värmevattnet. Varmvattnet värms av värmevattnet från värmepumpen. Ackumulatortanken kan även vara försedd med en elpatron som hjälper till när värmepumpen inte räcker till, samt vid varmvattenspets och om extra varmvatten behövs.

Se kraftkort.

En anod används i ackumulatortankar och varmvattenberedare av rostfritt stål för att förhindra korrosion. Anoden kan vara av offertyp, då den sakta fräts upp och så småningom måste bytas ut. Alternativt kan anoden vara elektrisk och behöver då inte bytas.

Ampere är enheten för elektrisk ström, uppkallad efter den franske fysikern André-Marie Ampère (1775–1836). Enligt definitionen är 1 ampere den ström som, när den passerar genom två raka och parallella ledare med oändlig längd och en meters avstånd mellan varandra, ger upphov till en kraft på 2•10-7 N per meter mellan ledarna.

Arbetstanken har ingen yttre mantel och värmevattnet cirkulerar i hela tanken. Arbetstanken används inte för varmvattenproduktion, dess funktion är istället att vara volymförstoring i för små värmesystem. Arbetstanken ansluts då på framledningen i serie med värmepumpen. En alternativ inkoppling är att värmepumpen arbetar fristående med att hålla tanken varm efter en temperaturkompenserad värmekurva. Från tanken leds sedan varmt vatten ut till värmesystemet. Denna lösning är lämplig då separat rumstemperaturreglering är önskvärd. Arbetstanken kallas även bufferttank.

Vid utomhustemperaturer under +5ºC blir det isbildning på förångaren. När isbildningen blir så stor att den hindrar luftflödet genom förångaren, kommer en automatisk avfrostning att påbörjas. Avfrostning är endast aktuellt för luft/vatten- och frånluftsvärmepumpar.

Se pascal.

Brinevätskan (kollektorvätskan) finns hos bergvärmepumpar i t.ex. en markslinga (jordvärme) och består av en blandning av vatten och etanol eller etylenglykol. Etanolen/etylenglykolen utgör ca 1/3 av den totala vätskevolymen och förhindrar att brinevätskan fryser.

Se arbetstank.

Burn – out filter är ett torkfilter som används i sugledningar för rensning av köldmedium efter utbränning av en kompressormotor för att skydda nya kompressorer mot fel.

Används till slutning av stift på kretskort för att bekräfta bl.a. driftfall.

Börvärdet är den temperatur som reglercentralen arbetar för att uppnå. För framledningstemperaturen utgörs börvärdet av värmekurvan plus hysteresen. För varmvattentemperaturen är börvärdet den inställda temperaturen.

CAN står för Controller Area Network och som namnet indikerar är detta ett system för kommunikation mellan mikroprocessorbaserade moduler.

Se torkfilter.

Ett mått på värmepumpens effektivitet, kallas även verkningsgrad. Anger förhållandet mellan avgiven och tillförd energi.

Det finns i princip två olika sätt att fånga upp energin ur värmekällan (jord, berg, uteluft etc.) Det vanligaste sättet för berg-, jord- och sjövärmepumpar är när man låter en frostskyddsvätska cirkulera runt i en plastslang för att sedan värmeväxlas mot ett köldmedium i värmepumpen. Det andra sättet att ta upp värmen kallas direktförångning och går ut på att man låter själva köldmediet cirkulera i en kopparslinga (som t ex kan vara nedgrävd i jorden) eller i en värmeväxlare som är placerad i t ex utomhusluften. Direktförångning är vanligast i uteluftvärmepumpar.

När en värmepump installeras måste den alltid ställas in för ett specifikt driftfall. Ett driftfall är värmepumpens arbetssituation och beror på de rådande omständigheterna, t.ex. om det finns en el- eller oljepanna som ska kopplas in. De olika driftfallen benämns med eltillskott, shuntat tillskott eller fastkondensering.

Dykrör sitter i arbetstankar, ackumulatortankar och varmvattenberedare, för att leda inkommande vatten till botten av tanken. I arbetstanken kan det istället vara det utgående vattnet som hämtas från botten av tanken. Dykrör kan även användas för att placera temperaturgivare i tanken.

Det antal kilowatt - kW - som behövs för att värma ett hus (och producera varmvatten till det) årets kallaste dag.

Se radiator.

Elkassetten är en extern energikälla som kopplas in för att ge extra effekt vid kall väderlek och vid större varmvattenuttag och varmvattenspets. Elkassetten monteras i serie med värmepumpen, direkt på framledningen och behöver därför ingen shunt.

Förenklat uttryckt en elektrisk doppvärmare vars metallslingor värmer upp pannvattnet.

Se kraftkort.

Det antal kilowattimmar - kWh - som går åt för att förse ditt hus med värme och varmvatten under ett år. Till detta tillkommer hushållsel, det vill säga glödlampor, spis, ugn, tvättmaskin, diskmaskin, dator, TV, bastu med mera.

Ett expansionskärl är nödvändigt i kollektor- och värmesystem eftersom vätska som värms upp expanderar och kräver en större volym. När vätskan sedan kyls av minskar volymen igen. Denna volymförändring tar expansionskärlet hand om.

Expansionsventilen sitter i köldmediekretsen och sänker trycket på köldmediet.

Farad, F, är enheten för kapacitans (ett mått på förmågan att lagra elektrisk laddning).

Fast kondensering är ett av de driftfall som en värmepump kan installeras för. Driftfallet innebär att värmepumpen arbetar för att hålla en konstant temperatur i en tank, från tanken shuntas sedan värmen ut till värmesystemet. Värmekurvan justeras till horisontellt läge, vilket innebär att framledningstemperaturen inte påverkas av utomhustemperaturen.

Flytande kondensering är det vanligaste och effektivaste sättet för en värmepump att arbeta och gäller för alla driftfall, utom fast kondensering. Flytande kondensering innebär att värmepumpen arbetar efter en värmekurva, som kontinuerligt justerar framledningstemperaturen i förhållande till utomhustemperaturen. Den kontinuerliga (flytande) justeringen av framledningstemperaturen gör att värmepumpen hela tiden arbetar mot lägsta möjliga temperatur, vilket ger ett optimalt driftsförhållande.

En fläkt finns i luft/vatten- och frånluftsvärmepumpar. Dess uppgift är att suga eller blåsa luft genom förångaren. I förångaren överförs energi från luften till köldmediet.

Se fläktkonvektor

Fläktkonvektor har en fläkt som sprider värmen över en större yta jämfört med en radiator. Fläktkonvektor används även för kyldrift när naturkyla installeras. När direktel kompletteras med värmepump och ett mindre vattenburet system, används gärna en fläktkonvektor då det ger en relativt enkel installation.

Framledningen är det rör som går från värmepumpen och transporterar det uppvärmda värmevattnet ut till värmesystemet. Kallades tidigare stigare men en mer modern benämning är tillopp.

Se partikelfilter.

I en frånluftsvärmepump är återvinningsenheten inbyggd och utgörs av fläkten och förångaren. Fläkten suger via ett kanalsystem in uppvärmd inomhusluft, som sedan trycks genom förångaren. I förångaren överförs energin till köldmediet och sedan via kompressorn och kondensorn till värme- och varmvatten. Återvinningsenheten kan också vara fristående och ansluten till en vätska/vattenvärmepump, den kallas då VBX.

Fyrvägsventilen sitter i luft/vattenvärmepumpar och dess uppgift är att vända riktningen på köldmediekretsen. Riktningsändringen är nödvändig vid avfrostning och innebär att den heta gasen från kompressorn leds in i förångaren och smälter isen. Tekniken kallas för hetgasavfrostning.

I förångaren överförs energin från kollektorn (Vätska/Vatten) eller luften (Luft/Vatten, Frånluft) till köldmediet. Köldmediet är vid inloppet i förångaren i vätskeform och ca -10ºC. Energiöverföringen och det låga trycket i förångaren får köldmediet att koka och övergå till gasform vid utloppet från förångaren.

Se pressostat.

Jordfelsbrytare är ett komplement till säkringarna i en el-central. Även om människokroppen är en ganska dålig elektrisk ledare så räcker strax över 50V (Volt) för att orsaka skada.Tiden som strömgenomgången pågår samt vilken väg strömmen tar genom kroppen påverkar eventuella skador. Jordfelsbrytare (<30mA) förhindrar i de flesta fall långvarig ström genom kroppen. Jordefelsbrytaren ska lösas ut inom 30ms vid 30mA (milliAmpere). Vid brandskydd 300mA.

Kaskadkoppling innebär att två eller flera värmepumpar är sammankopplade i ett system och styrs från en gemensam reglercentral. Kaskadkoppling används vanligen i fastighetssystem.

Kollektorn är den slang som läggs i borrhålet eller marken och hämtar upp energi från berget eller marken. I kollektorn cirkulerar köldbärarvätskan som via förångaren överför energin till värmepumpen. Längden på kollektorslangen anpassas till värmepumpens effekt.

Kompaktkollektorn består av färdiga moduler där ett antal rör är hopfogade till ett ”staket”. Antalet moduler anpassas till värmepumpens effekt. En kompaktkollektor är avsedd för energisnåla hus som har små tomter eller där det inte är lämpligt att borra.

Kompressorn höjer trycket på köldmediet. Köldmediet, som är i gasform, leds från förångaren till kompressorn. I kompressorn höjs också temperaturen på gasen från ca 0ºC till ca +100ºC. Den varma gasen trycks in i kondensorn.

Se köldmediekrets.

Kondensorn är värmepumpens värmeavgivande del. Där överförs energin från köldmediet till husets värme- och varmvattensystem. Energiöverföringen kyler ner köldmediet och det övergår till vätskeform (kondenserar). Trycket i köldmediet är fortfarande högt när det leds vidare till expansionsventilen.

En kondensator är en s.k. passiv elektronisk komponent (elektriska komponenter som påverkar en signal direkt utan hjälp av yttre s.k. matningsspänningar.). Den har förmågan att lagra en viss elektrisk laddning.

En kontaktor påminner om ett relä i sitt användningsområde men är bättre på att styra stora strömmar. Förmågan att bryta större strömmar kommer sig av att brytarna rör sig snabbare och med större styrka vilket förhindrar att de svetsas ihop. Kontaktorn styrs av en låg styrspänning som antingen får brytarna att sluta eller att öppna sig.

Kopplingsdifferens innebär att framledningstemperaturens ärvärde tillåts pendla runt börvärdet. Utan kopplingsdifferens skulle värmepumpen slå av och på hela tiden så snart ärvärdet avviker från börvärdet (värmekurvan). Med kopplingsdifferens får istället ärvärdet avvika några grader över och under värmekurvan, detta ger färre start/stopp och längre gångtider för kompressorn. Liten kopplingsdifferens ger jämnare framledningstemperatur och stor kopplingsdifferens ger större temperaturvariation. Kopplingsdifferens benämns även hysteres.

Benämning av det kort där el-patronen kopplas in, t.ex. patronen i en frånluftsvärmepump av typen IVT 490. På kraftkortet kan du bl.a. finna en kontaktor, reläer och triac.

I anläggningar där naturkyla utnyttjas finns en eller flera kylkretsar, som då utgörs av de rör och fläktkonvektorer som distribuerar kylan ut i huset. I vissa fall när benämningen kylkrets används så är det köldmediekretsen som avses. Se köldmediekrets.

Köldbärarpumpen är benämningen på den cirkulationspump som sitter på ”kalla sidan” och ser till att köldbärarvätskan cirkulerar genom kollektorslingan och värmepumpens förångare.

Köldbärarvätska är en blandning av vatten och frostskyddsvätska. Vätskan cirkulerar i kollektorslingan och hämtar upp lagrad solvärme från marken. Med hjälp av köldbärarpumpen leds vätskan in i värmepumpens förångare.

Värmepumpen består av fyra huvuddelar: förångare, kondensor, expansionsventil och kompressor. Dessa fyra huvuddelar är förbundna i ett slutet rörsystem. I systemet cirkulerar ett köldmedium, som i vissa delar av kretsen är i vätskeform och i andra delar i gasform. Det är köldmediet som överför energi i värmepumpen och det är köldmediets förmåga att ta upp och avge energi i övergångsfaserna mellan gas och vätska som är värmepumpens hemlighet. Mängden köldmedium bestämmer också underkylningen. Ju mer köldmedium desto större underkylning, men vid en viss vätskenivå ökar även kondenseringstrycket vilket ger sämre verkningsgrad på värmepumpen.

Rörsystemet i värmepumpen där köldmediet cirkulerar. Omfattar förångare, kondensor kompressor och expansionsventil. Kallas ibland även kylkrets eller kompressorkrets.

Se farad.

Används för kontrollerade start och stopp av trefas växelströmsmotorer. Mjukstarten reducerar den höga startströmmen liksom onödiga förslitningar på mekaniska delar pga. startmomentet.

Motionskörning används främst till cirkulationspumpar, som under sommartid inte är i drift. Motionskörning innebär att reglercentralen under ett bestämt intervall startar cirkulationspumpen och låter den gå en kort stund. Syftet med detta är att skovelhjulet i cirkulationspumpen inte ska fastna vid långvarigt stillestånd.

Motorskydd är det samlande bereppet för anordningar som kopplas in för att skydda elektriska motorer mot överström som kan uppstå vid för hög belastning antingen vid start eller under drift. Vanligen avses termiska överströmsreläer som seriekopplas med kontaktorer, andra typer av motorskydd är motorskyddsbrytare, termistorreläer.

Se växelventil.

Se resistans.

Enhet för tryck. Bar är också en mycket gångbar måttenhet för tryck men pascal är standardmåttet inom svensk industri.

Det är partikelfiltret som ser till att inga partiklar eller smuts kommer in i värmepumpen. Med tiden kan det bli igensatt med smuts och måste rengöras. Partikelfiltret finns på ”varma sidan” och kallas även smutsfilter.

För att skydda värmepumpen från otillåtna tryck finns det tryckvakter (pressostater) på köldmediekretsens hög- och lågtryckssida.

Se torkfilter.

Det är reglercentralen som är värmepumpens hjärna. Med hjälp av givarna styr och övervakar den värme- och varmvattenproduktionen i huset. Övervakningsfunktionen är speciellt viktig, då den stänger av värmepumpen vid eventuella driftstörningar så att inga vitala delar blir förstörda.

Relä är en reglerteknisk elektrisk apparatur, där till- och frånslag av en låg styrspänning kan styra slutande och öppnande av en annan elektrisk krets, där både spänning och ström kan vara betydligt större (men behöver inte vara det).

Med relativt tryck är referensen vanligtvis det atmosfäriska trycket (vilket betyder det absoluta lufttrycket vid en specifik plats). De flesta tryckmätare/manometer mäter relativt tryck t.ex. ångtrycket i en tank eller lufttrycket i en ventilationsgång. Av den här anledningen kallas det relativa trycket ibland för ”manometertryck”.

Resistans betecknar ett visst slag av strömbegränsande förmåga hos en elektrisk krets. Ju högre resistansvärde kretsen har, desto högre spänning krävs för att driva en ström av en viss styrka genom kretsen. Resistans mäts vanligtvis i ohm.

Returtemperatur är benämningen på den temperatur som värmevattnet har när det återvänder från radiatorer och golvslingor.

En rumsgivare är en sensor som monteras centralt inne i huset. Den ansluts till värmepumpen och ger signaler till reglercentralen om temperaturen inne i huset. Signalerna påverkar reglercentralen, som justerar värmekurvan i enlighet med avvikelsen mellan önskad och uppmätt rumstemperatur.

Rumsgivarpåverkan är en faktor som bestämmer hur mycket rumsgivaren tillåts påverka värmekurvan. En faktor på 0, ger att rumsgivaren inte påverkar värmekurvan alls. Faktor 1 ger att 1 grads avvikelse av rumstemperaturen, medför 1 grads påverkan på värmekurvan. Faktor 5 innebär att 1 grads avvikelse av rumstemperaturen, ger 5 graders påverkan av värmekurvan.

Semesterfunktion innebär att en frånvaroperiod kan ställas in. Under frånvaroperioden sänker reglercentralen automatiskt värmekurvan ca 10 grader för att spara energi. Vid slutet av perioden återgår reglercentralen till normaldrift.

Shunten är en ventil som steglöst blandar kallt och varmt vatten till rätt temperatur. Shunten reglerar värmevattnet från ett tillskott. Det kan också sitta en shunt på en värmekrets. T.ex. om värmesystemet innehåller både radiatorer och golvvärmeslingor måste en shunt anslutas för att reglera ned golvvärmesystemets temperatur. Reglercentralen justerar shunten med ledning av framledningstemperaturen.

Se ställdon

Shuntat tillskott är ett av de driftfall som en värmepump kan installeras för. Driftfallet innebär att befintlig el/oljepanna kan användas som tillskott tillsammans med värmepumpen. Den värme som behövs från tillskottet regleras med en shunt som styrs från reglercentralen. Även start och stopp av tillskottet styrs av reglercentralen.

Se anod.

Se ackumulatortank.

Se partikelfilter.

Se framledning.

En mekanisk del som används för att förflytta eller kontrollera en mekanism eller ett system, ex. en shuntmotor. Se även shunt.

I synglaset kontrolleras fyllnadsmängden i köldmediekretsen. Det kan uppstå bubblor vid start och stopp av värmepumpen samt vid avfrostning, men det får inte bubbla kontinuerligt. Detta indikerar köldmediebrist.

I värmepumpen finns säkringar som skyddar mot överbelastning. Säkringarna löser ut när det är fara för värmepumpen. I reglercentralen kan du läsa vad som fått säkringen att lösa ut.

Om värmepumpen inte klarar av att värma upp huset själv, t.ex. om utomhustemperaturen sjunker mycket, ser reglercentralen till att ett tillskott kopplas in. Värmepumpen och tillskottet arbetar tillsammans för att ge rätt temperatur i huset. Exempel på tillskott är en el-kassett eller en extern el- eller oljepanna

Se växelventil.

En transformator är en elektroteknisk komponent som med hjälp av elektromagnetisk induktion (innebär att en elektrisk spänning alstras i en elektrisk ledare) omvandlar elektrisk energi mellan olika spänningsnivåer. Syftet med komponenten är alltså att omvandla mellan de nödvändiga växelspänningar, och därmed även växelströmmar.

En TRIAC, eller "TRIode for Alternating Current" är en elektrisk komponent ungefär lika med två styrda likriktare (Silicon Controlled Recifiers, SCRs/Tyristorer) förenade i en antiparallellkoppling (parallellkopplade men med polariteten omvänd på den ena) och med deras styren ihopkopplade.

En utegivare är en sensor som monteras på husets yttervägg. Sensorn skickar signaler till reglercentralen i värmepumpen. Signalerna talar om vilken temperatur det är ute så att reglercentralen kan anpassa värmen i huset beroende på utetemperaturen och med ledning av den inställda värmekurvan. Om det blir kallare utomhus, höjs framledningstemperaturen och radiatorerna inne i huset avger mer värme.

En varmvattenberedare kan vara en ackumulatortank (se detta ord), som värms av värmepumpen och/eller el-kassett/patron. Varmvattenberedaren kan också vara en fristående tank, som då inte är dubbelmantlad. Denna har alltid en el-patron, eftersom inget varmvatten produceras av värmepumpen.

Varmvattenspets innebär att vattentemperaturen i beredaren höjs till en inställd maxtemperatur, som är högre än den normala varmvattentemperaturen. Detta görs med förinställda tidsintervaller, t.ex. en gång i veckan. Varmvattenspetsen är en termisk desinfektion för att förhindra bakterietillväxt.

Volt (V), är en enhet för elektrisk spänning (en skillnad i elektrisk potential mellan två punkter).

VVC - Varmvattencirkulation är ett sätt att reducera tiden som det tar att få varmt vatten till ett tappställe. Detta görs genom att man installerar en cirkulationsledning för varmvattnet, så kallat VVC.

När ärvärdet på framledningstemperaturen understiger börvärdet under en bestämd tidsperiod, uppstår ett värmebehov. Värmebehovet innebär att reglercentralen ger startillstånd till kompressorn och/eller vid behov starttillstånd för tillskottet. När eventuella timers räknat ut startar kompressor/tillskott.

Värmebärarpumpen är benämningen på den cirkulationspump som sitter på ”varma sidan” och ser till att värmevatten cirkulerar genom värmepumpen och varmvattenberedaren.

Värmekurvan bestämmer förhållandet mellan utomhustemperatur och framledningstemperatur. Justering av värmekurvan påverkar inomhustemperaturen. Är det för varmt i huset så sänks kurvlutningen och om det är för kallt, så höjs kurvlutningen. Lutningen justeras genom att höja eller sänka den högra ändpunkten. Kurvan kan också knäckas, vilket innebär att den justeras vid en bestämd temperatur. Kurvan kan också parallellförskjutas, vilket innebär att lutningen inte ändras utan både vänstra och högra ändpunkten justeras lika mycket.

Värmesystemet består av de rör, ventiler och cirkulationspumpar, radiatorer och golvvärmeslingor som distribuerar värmen ut till husets olika rum.

Värmevatten är vattnet som cirkulerar i radiatorer, golvvärmeslingor och det övriga värmesystemet.

Växelventilen har två lägen och växlar mellan uppvärmning av värmevatten och varmvatten. Växlingen styrs av reglercentralen.

Återladdning innebär att överskottsenergi som under sommartid utvinns via en frånluftsåtervinningsenhet, överförs till kollektorn och värmer upp marken något mer än vad solen ensam gör. Denna överskottsenergi återförs till värmesystemet när värmepumpen börjar producera värme igen.

Se motorskydd.